Religion och i synnerhet islam har de senaste Ă„ren blivit ett av de mest problematiska Ă€mnena att nĂ€rma sig. Oavsett om ett antropologiskt, teologiskt, psykologiskt eller psykoanalytiskt perspektiv anlĂ€ggs analyserar vĂ„r samtida kultur religion med empiriska metoder. Å ena sidan Ă€r religion ett frĂ„n det inre uppfattat och upplevt fenomen, oftast relaterat till tillvarons bestĂ€ndiga aspekter. Å andra sidan kan troende se sin religion som en filosofi, en uppsĂ€ttning rationalistiska principer eller endast som mysticism. SvĂ„righeterna ökar i fallet islam eftersom en del muslimer och strategiutvecklare betraktar och presenterar den som en rent politisk, sociologisk och ekonomisk ideologi snarare Ă€n som en religion.   

SvÄrigheterna ökar i fallet islam eftersom en del muslimer och strategiutvecklare betraktar och presenterar den som en rent politisk, sociologisk och ekonomisk ideologi snarare Àn som en religion

Om vi noggrant vill analysera religion, demokrati eller nÄgot annat system eller förhÄllningssÀtt bör vi lÀgga fokus pÄ mÀnskligheten och mÀnskligt liv. Ur det perspektivet kan inte religion i allmÀnhet och islam i synnerhet utifrÄn samma kriterier jÀmföras med demokrati eller nÄgot annat politiskt, socialt eller ekonomiskt system. Religion fokuserar frÀmst pÄ tillvarons och existensen oförÀnderliga aspekter medan politiska, sociala och ekonomiska system eller ideologier endast rör vissa förÀnderliga sociala aspekter av vÄr vÀrldsliga tillvaro.

De aspekter av livet som religionen frÀmst bekymrar sig om Àr lika angelÀgna idag som de var i mÀnsklighetens gryning och kommer att sÄ förbli i framtiden. VÀrldsliga system förÀndras i enlighet med omstÀndigheter och kan sÄledes endast analyseras med hÀnsyn tagen till sina samtider. Gudstro, det efterkommande livet, profeter, heliga böcker, Ànglar och gudomlig försyn har ingenting att göra med förÀnderliga tider. Likaledes har gudsdyrkan och etikens universella och oförÀnderliga normer lite att göra med tid och vÀrldsligt liv.

Gudstro, det efterkommande livet, profeter, heliga böcker, Ànglar och gudomlig försyn har ingenting att göra med förÀnderliga tider

DÄ vi jÀmför religion eller islam med demokrati mÄste vi dÀrför minnas att demokrati Àr ett system som stÀndigt utvecklas och revideras. Demokratin varierar dessutom beroende pÄ hur platsen och omstÀndigheterna för utövandet ter sig. Religionen Ä andra sidan har upprÀttat oförÀnderliga principer i anslutning till tro, dyrkan och etik. SÄlunda Àr det endast de vÀrldsliga aspekterna av islam som bör jÀmföras med demokrati.