Ordet Islam kommer frÄn silm och selamet vilket betyder underkastelse, rÀddning, tillförlit, och fred. Otaliga argument i Koranen och i Hadithlitteraturen, de essentiella kÀllorna i Islam stödjer dessa betydelser. SÄledes Àr alla handlingar som leder till vÄld och terror förbjudna med stor tyngd pÄ de sista orden. I de centrala Islamiska termer, som skildrar den verkliga sanningen ska fred och tillit vara en del av alla aspekter i ens dagliga liv.

Judendomen och Kristendomen framhÀver ocksÄ fred och tillit. Ingen av de uppenbarade religionerna kan kollidera med varandra. Alla dessa religioner men framförallt Islam förkastar korruption, förtryck och konflikt.

Historiskt sett har muslimska regeringar deltagit i strider och krig, liksom alla andra regeringar. Ingen regering eller religion kan pÄstÄ att de inte har deltagit i sÄdana hÀndelser.

Men jag skulle vilja pÄminna lÀsarna om orden av den som torterades pÄ korset: LÄt han som inte har nÄgra synder kasta första stenen (John 8:7).

Alla pÄstÄenden om oskuld gÀllande detta Àmne Àr ingenting annat Àn en förvrÀngning av historia. Islam tillÄter militÀr aktion endast i syfte om sjÀlvförsvar eller för att repellera de som försöker hindra detta. Genom Ärhundraden sÄ har ofantliga mÀngder av litteratur gÀllande lÀmpligt uppförande under krig utvecklats. Idag igenkÀnns dessa som krigets lagar.

MÄnga Koranverser handlar om koncept gÀllande rÀttvisa och fred, vilka bÄda Àr verkliga essenser i det moderna juridiska systemet som har utvecklats för att skydda liv, kapital och reproduktion. Exempelvis:

"TROENDE! StÄ fasta pÄ Guds sida som vittnen för rÀtt och rÀttvisa och lÄt inte avoghet mot mÀnniskor förmÄ er att avvika frÄn rÀttvisans vÀg. Gör rÀtt- det ligger gudsfruktan nÀrmast; Gud Àr vÀlunderrÀttad om vad ni gör. " (Surah Al-Mù'idah, 5:8)

"…om nĂ„gon dödar en mĂ€nniska, som inte sjĂ€lv har dödat nĂ„gon eller försökt störa ordningen pĂ„ jorden och sprida sedesfördĂ€rv, skall det anses som om han hade dödat hela mĂ€nniskoslĂ€ktet. " (Surah Al-MĂą'idah, 5:32)

"Men visar de sig villiga att sluta fred, var dÄ sjÀlv beredd till det och lita till Gud; Han Àr Den som hör allt, ser allt. " (Surah Al-Anfal, 8:61)

I Hadithlitteraturen beskriver Profeten Muhammad muslimer som de mÀnniskor andra kan kÀnna sig sÀkra med vad gÀller deras tunga (tal) och hÀnder (handlingar).^[1] Med andra ord, de muslimer som inte kan vara pÄlitliga vad gÀller andras sÀkerhet och pÄlitlighet mÄste rannsaka sina pÄstÄenden om att vara en Muslim.

I en annan hadith sÄ frÄgar Profeten: Viken dygd Àr bÀttre i Islam? Han svarar, (och jag hoppas att svaret medför en klarare syn vad gÀller detta Àmne):

Muslimer som bjuder andra till mÄltider och som ger sin hÀlsning till alla, Àven de som de aldrig har trÀffat tidigare.^[2]

Jag skulle vilja dela med mig lite mer av hadither för att tydliggöra Profetens syn gÀllande detta Àmne:

Profeten tillbringade första 13 Ären av sin mission i Mecka, dÀr muslimerna fick genomlida allvarliga förföljelser och pÄlades embargo av hedningar. Abu Jahil, Profetens ledande fiende, var ansvarig för att ha orsakat Profeten stor smÀrta och lidande. Profeten till skillnad frÄn Abu Jahil svarade aldrig tillbaka med hat. Han och hans efterföljare svarade tillbaka med att vara tÄlamodiga. En dag konverterade Ikrimah, Abu Jahils son, till Islam.

En del muslimer som Ànnu inte fullt ut hade accepterat vissa av Islams vÀrderingar varken i sina hjÀrtan eller tankar började anklaga Ikrimah för vad hans far hade gjort mot Profeten. Profeten tillrÀttavisade dem genom att meddela att förbanna sin mor och far Àr en av de stora synderna.^[3] DÄ frÄgade de honom, hur kan man förbanna sina egna förÀldrar, han svarade: Om du svÀr Ät andras förÀldrar, kommer de att göra likadant mot dig. Detta Àr detsamma som att du sjÀlv skulle svÀra Ät och förbanna dina egna förÀldrar.

Detta exempel visar pÄ att stör du andra, sÄ kommer detta tillbaks till dig sjÀlv, till dina egna förÀldrar i ovannÀmnda fall.

De som forskar i Àmnet i Islamisk historia kommer att finna att Muslimer har varit representanter för fred och pÄlitlighet i alla tider. Att försöka associera Islam med terror Àr bÄde en distraktion och en orÀttvisa, som bygger pÄ enorm ignorans som inte kan glömmas.

SÄledes kan vi sÀga med fullt förtroende och tillit att det finns ingen terror i Islam. Terrorister Àr inte Muslimer, och Muslimer kan inte vara terrorister. Islam och terror Àr som svart och vitt, vÄr och vinter. De Àr helt olika varandra, terror kan inte komma i nÀrheten av Islam. Kopplad till ovanstÄende logiker, mÄste muslimer vara legitima i sina avsikter nÀr det gÀller sina mÄl, tankar, och handlingar, för endast en rak och tillÄten vÀg kan leda dem till deras upphöjda spirituella nivÄ.

Islam jÀmstÀller dödandet av en oskyldig mÀnniska med att ha dödat HELA mÀnskligheten, och föreskriver helvetet i all evighet för detta. Profeten stÀllde sig upp i en begravningsceremoni av en judisk man av respekt för att han ocksÄ har varit en medmÀnniska. Sannerligen tillÄter inte en sÄdan religion terror i nÄgon form.

11 september kommer att vara en flÀck i historien. Trots att ingen muslim samtycker till sÄdan terror handlingar, fortsÀtter media att mÄla upp en bild av Islam med en anknytning till terror, för att man ska koppla ihop dessa. Jag Àr ledsen att sÀga detta men vissa media gör detta medvetet för att fÄ muslimer att verka skyldiga.

En annan orsak till detta Àr de muslimska lÀnderna. Vi mÄste inse att vad gÀller administrativa, juridiska, eller ekonomiska frÄgor, existerar det inga muslimska lÀnder. Vad vi menar med detta Àr att det finns lÀnder dÀr majoriteten kan bestÄ av en muslimsk befolkning. Dessa lÀnder har rörelser för oberoendeskap och mÄste samarbeta med konstgjorda och oligarkiska regeringar, fattigdom, ignorans, brist pÄ korrekt religionskunskap, geografiska svÄrigheter, orÀttvis fördelning av rikedomar; fortsatt hindrande och befÀstande av demokratin frÄn krafter utifrÄn; mindre importer och konsekvent outveckling av inrikes produktion, export, och ekonomi; Àven att media underminerar moraliska vÀrderingar. Muslimer möter alla dessa bördor och framstÄr ÀndÄ i dÄligt ljus.

Om nÄgon muslim deltar eller associeras med terrorism och anarki, sÄ beror detta pÄ att de inte förstÄr Islam korrekt och detta förvÀrras av den verklighet de lever i, i sina respektive lÀnder. Men orsakerna till dessa kan endast spÄras till kulturella, ekonomiska brister och andra omstÀndigheter, INTE till Islam.

I vÄr alltmer globala vÀrld Àr ilÀnder och internationella organisationer ÄskÄdare och medverkar inte till andra nationers tillvÀxt. De tar inte heller sitt ansvar pÄ allvar nÀr det gÀller att göra vÀrlden till en bÀttre plats för alla.

Som slutsats dÄ vi pratar om Islams syn pÄ terror, konstaterar vi att terror endast orsakar katastrof och tragedi i vÄr vÀrld och leder till helvetet i livet hÀrefter.

[1] Bukhari: Iman 4,5 / Muslim: Iman 64, 65
[2] Bukhari: Iman 6,20 / Muslim: Iman 6
[3] Bukhari: Adap 4: Aba Dawud 120: Musnad Ahmad ibn Hanbal:2,216